Dagens samhälle blir mer och mer beroende av olika typer av kommunikationsmedel. GIS kan på ett effektivt och smidigt sätt planera för samhällets krav på transporter och kommunikation. Detta kan göras med olika typer av nätverksanalyser i olika GIS där man kan beräkna och planera olika färdvägar. På WM-data, där examensarbetet har utförts, används bl a utvecklingsverktyget MapObjects. MapObjects saknar i sitt grundutförande en nätverksmodul för att kunna utföra olika analyser för planering av färdvägar.

Objektorienterade databaser har en fördel gentemot relationsdatabaser när det gäller hantering av komplexa datatyper, dessa datatyper används inom till exempel applikationsområdena CAD, CAM och CASE. Trots detta är det relationsdatabaser som används mest inom dessa områden. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar att valet av lagringssätt inte faller på objektorienterade databaser. Vi har valt att enbart titta på företag som utvecklar CAD-system och genomförde fyra semistrukturerade intervjuer på sådana företag. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar att objektorienterade databaser inte används är att systemets kod inte är helt objektorienterad, att det inte förmedlas tillräckligt med information om objektorienterade databaser, att det inte finns någon benägenhet hos företagen att prova på ny teknik på grund av begränsad ekonomi samt att prestandafrågor har minskat i betydelse..

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Dennauppsatsundersökerhursynkroniseringmellantrevaldaplattformarsdatabaser(iOS,Android,MySQL)kanutföraspåbästasätt.Utifrånvårprimärdatasomärvetenskapligaartiklarskrivnaiämnet,samttidigareforskningochvårsekundärdatasomärvårtexperimentCrossSync,samtenintervjumedFredrikÅlundpåMimer,harvimedettkvalitativtsynsättsettpådeolikabeståndsdelarnasomkrävsförattkunnautförasynkroniseringmellandessaplattformar.Vårtresultatvisarpåattenlångsamsynkroniseringsmodellmåsteanvändas,därheladatabasenidenenaenhetenjämförsmedheladatabasenpåservernvidvarjesynkronisering.Detvisarocksåpåattsynkroniseringenmåsteanpassaseftermobilernasbegränsaderesurser..

Examensarbetets huvudsakliga syfte var att ta fram en metodik och en manual för hur tester kan genomföras på ett program som arbetar mot en databas. Manualen innehåller exempel på hur verktyg används, hur data skall tolkas, olika problem som kan uppstå med mera. Med metodikens hjälp skall användaren kunna hitta de delar av programmet som kan förbättras med hänseende på prestanda. Manualen skall vara så pass lättanvänd att den skall kunna användas av någon som inte har alltför djupa kunskaper inom databaser eller mjukvaruutveckling. Resultatet av arbetet är denna rapport och en manual som personal på Ericsson kan använda vid testning av program som använder sig av databaser och då främst Oracle-databaser..

Detta arbete handlar om att ge riktlinjer för hur nivåbaserad åtkomstkontroll kan hanteras vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Dagens komplexa distribuerade databaser kräver hög säkerhet och det räcker ofta inte med lösenord för åtkomstkontroll. Nivåbaserad åtkomstkontroll ger möjlighet till att förbättra säkerheten genom att både användare och objekt klassas i olika säkererhetsklasser. Arbetet behandlar, utfrån specifika exempel, hantering av nivåbaserad åtkomstkontroll vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Metoden som används i arbetet är litteraturstudie.

Villkoren i dagens samhälle förändras snabbt och miljön som beslutsfattare måste hantera blir allt mer komplex, detta samtidigt som tiden för att fatta beslut krymper. För att beslutsfattare ska klara detta kan de ta hjälp av verktyg. Vi har undersökt om geografiska informationssystem (GIS) är ett verktyg som effektiviserar framtagandet av ett beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på fyra olika organisationer där vi jämfört processen vid skapandet av ett beslutsunderlag före och efter införandet av GIS i organisationen. Slutsatsen vi drar av vår undersökning är att geografiska informationssystem effektiviserar framtagandet av beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat..

Detta examensarbete handlar om att med hjälp av GIS försöka förklara förekomsten av flodpärlmusslor i Jokkmokks kommun i Norrbottens län. För att skapa en förklarande formel användes vegetationsdata, en höjdmodell samt ett antal kända mussellokaler. Med formeln och den framarbetade metoden ska man kunna leta fram nya lokaler med musslor..

Norra Militärdistriktet, MD N, har använt sig av geografiska informationssystem, GIS, under en längre tid. Dessa geografiska data lagras idag i en filstruktur som byggts ut allt eftersom data har blivit tillgänglig i digital form. Den geografiska informationen på MD N är i behov av en översyn för att få det mer strukturerat och användarvänligt. Målet med examensarbetet är en datamodell som ska kunna följas vid uppbyggnaden av MD N:s databas för metadata. Målet är även en modell som ska kunna följas vid omstrukturering av MD N:s geografiska grunddata.

De senaste åren har molekylärbiologisk data växt explosionsartat. Ny teknik gör att information kan härledas ur data snabbare och mer än tidigare. Faktum är att det tillkommer så mycket ny data att de nya resultaten inte längre kan publiceras i artiklar. Dessa sekvenser av data finns istället bara åtkomliga i speciella databaser. Dessa databaser är tillgängliga för allmänheten dels genom att ladda ned dem eller att använda en Internet browser.Det har, för ett par år sedan, kommit en ny standard för att strukturera upp och lagra data på.

Databaser är vanligt förekommande i vardagen på företag och organisationer. De mer objektorinterade krav som idag ställs på vad en databas bör klara av att hantera, har med ökad datakapacitet gjort att mer komplexa dataobjekt måste kunna hanteras i databasen.1990 skrevs ett manifest av den tidens ledande databasforskare om vad de ansåg att den tredje generationens databaser borde ha för funktionalitet. I detta arbete undersöks det huruvida dagens moderna relationsdatabasprodukter klarar av att hantera de krav som ställdes i manifestet på vad den tredje generationens databaser borde klara av.Arbetet utgår ifrån manifestets krav och utförs med hjälp av en kombination av metoderna litteraturstudie och implementation. Fokus har lagts på att hitta en lösning i litteraturen för att om möjligt visa med kodexempel hur det kan se ut i en praktisk lösning..

Databaser är något som i dagens företagarsamhälle har kommit att bli väldigt viktigt då det läggs ner stora resurser i form av både tid och pengar på att arbeta fram en databas som blir en företagsprodukt. Därav krävs att dessa databaser kan skyddas på ett för databasproducenten tillfredställande sätt, samtidigt som samhällets intresse av att får ta del av dessa verk skall tillgodoses. För att harmonisera lagstiftningen i Europa antogs det så kallade databasdirektivet 1996 enligt vilket en databas kan skyddas på olika sätt. Med hjälp av ett fiktivt fall analyseras de olika skyddens objekt och innehåll..

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mängder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje år skapas det mängder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skäl, inte minst av lagliga skäl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser på ett långsiktigt sätt. Dagens sätt att hantera de olika tekniker för användning av databaser styrs av beslut som baseras på varierande faktorer såsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ändamål, med mera.

Som avslutande del i högskoleingenjörsutbildningar ingår ofta ett examensarbete. Denna rapport behandlar ett examensarbete som utförts för avdelningen för datorkommunikation och datalogi vid Luleå Tekniska Universitet. Avdelningen för datorkommunikation och datalogi har sedan tidigare använt sig av ett webbaserat system för hantering av BibTeX-databaser. Systemet var skrivet i Perl och bestod av tre skript och ett BibTeX-bibliotek. Med senare versioner av Perl och användandet av BibTeX-biblioteket uppstod vissa problem, den nya versionen av Perl var inte längre kompatibelt med BibTeX- biblioteket.